Konceptet FöräldraMentorer vilar på, minst sagt, beprövad erfarenhet men även på internationell forskning.
Konceptet FöräldraMentorer bygger på en logik som burit mänskligheten i tusentals år – där äldre generationer med egna vuxna barn, likt mor- och farföräldrar, vägleder de yngre. Detta naturliga generationsstöd är inte bara en allmän vänskaplig medmänsklig insats, utan vilar idag även på en stark vetenskaplig grund inom socialt arbete, folkhälsa och intergenerationellt mentorskap.
Forskningen visar tydligt att kamratstöd (peer support) och generationsöverskridande utbyten ger mätbara effekter på flera plan:
- Stärkt självtillit (Self-efficacy): Studier publicerade i den vetenskapliga databasen National Center for Biotechnology Information (NCBI) visar att strukturerat kamratstöd ökar föräldrars tilltro till sin egen förmåga. Läs mer om hur upplevt socialt stöd korrelerar med föräldrars självtillit i denna longitudinella studie via Europe PMC.
Effekten beskrivs, enligt uppgift, ofta vara minst lika stark som vid myndighetsstyrda insatser, eftersom den informella dialogen sänker försvarsmekanismer och prestationskrav. - Det erfarenhetsbaserade lugnets mekanismer: Forskning kring föräldraskap och ålder visar att äldre föräldrar i genomsnitt uppvisar större psykologisk flexibilitet och ett mer tolerant förhållningssätt. Genom mentorskapet överförs detta lugn till den yngre föräldern, vilket bidrar till att normalisera vardagskriser och sänka stressnivåerna i hemmet.
- Hög effekt vid NPF och komplexa behov: Internationella utvärderingar från forskningsorganet Australian Institute of Family Studies (AIFS) bekräftar att föräldrar till barn med särskilda behov upplever signifikant ökat välmående och minskad isolering genom kamratstöd. Mentorn fungerar här som en unik källa till emotionell validering och praktiska strategier.
- Sänkta trösklar och minskad reaktans: Inom det sociala arbetet är det, enligt uppgift, välkänt att myndighetsutövning kan skapa psykologiskt motstånd (reaktans). Fenomenet beskrivs mer ingående på Wikipedia under psykologisk reaktans. Forskning visar tydligen att när stöd flyttas till informella arenor (caféer, promenader) och avkopplas från myndighetsrollen, kan föräldrar resonera om sina utmaningar i ett tidigt skede – långt innan behoven eskalerar till akuta ärenden.
- Kulturell brobyggnad: Integrationsforskning visar att matchning baserad på delad bakgrund effektivt minskar social isolering bland utrikesfödda föräldrar. En svensk studie publicerad hos Uppsala universitet (DiVA) visar hur ”Mentorsmammor” framgångsrikt ökar empowerment och förståelsen för det svenska samhällets normer och stödsystem.
I ett bredare folkhälsoperspektiv ligger detta helt i linje med Folkhälsomyndighetens nationella strategi mot ensamhet.”
Som ett komplement till mentoruppdragen som bygger på fysiska möten med utvecklande och motiverande samtal, kan progressionen av effekten med uppdragen löpande presenteras. Det sker via förädrarnas och mentorernas avrapportering om nedlagd tid samt avhandlade samtalsämnen. Det sker via sina mobiltelefoner. Konceptet uppfyller därmed, som vi ser det, den nya socialtjänstlagens krav på evidensbaserad praktik och systematisk uppföljning.
Konceptet består, i korthet, av ett abonnemang för kommuner som inkluderar följande: Tillgång till en plattform/en webbtjänst, som administrerar mentoruppdrag (och då kan vara ”inbäddad” i kommunens hemsida så att det bekräftas att det är en del av kommunens service).
Webbtjänsten består, kortfattat, av en certifieringsmodul och publiceringsdel för mentorerna, sök- och matchningsfunktion för föräldrarna, funktion för att administrera mentorerna, administrera föräldrarna och hantera matchningar samt uppdrag och ger tillgång till avrapportering & statistik samt skapar löneunderlag utifrån mentorernas rapporterade arbetstimmar.
Abonnemanget är förenat med en startprocess som inkluderar rådgivning i hur konceptet blir en del av de preventiva åtgärderna samt utbildning i handhavande av systemet. Startprocessen sker via webbmöten och är förenad med en startavgift (som är ett engångsbelopp).
I abonnemanget ingår kundservice via telefon och e-post under kontorstid samt automatisk tillgång till all vidareutveckling av ovan nämnda funktioner.
| Moduler: | Föräldrarna | Mentorerna | Kommunerna | FöräldraMentorer Sverige AB |
| Certifiering | M | FM | ||
| Publicering | M | K | ||
| Sök- & matchning | F | K | FM | |
| Administration (aktiviteter utifrån ovan) | K | |||
| Statistik | K | |||
| Underlag timersättning | M | K | ||
| Hela systemet – Den tekniska plattformen inkluderande drift samt vidareutveckling | FM |
Syftet med FöräldraMentorer är att hjälpa föräldrarna att bygga långsiktig egenmakt – så kallad empowerment. Inte att skapa ett beroende av externa resurser.
Genom den strukturerade dialogen ska mentorn fungera som ett lyssnande bollplank som lyfter fram förälderns egna inneboende resurser och styrkor. Istället för att peka på brister fokuseras på att frigöra och aktivera förälderns egen förmåga och handlingskraft.
Det handlar om att stärka självförtroendet i föräldrarollen och ge individerna verktyg att självständigt hantera vardagens utmaningar, långt efter att mentorskapen har avslutats.
Att erbjuda föräldramentorer som en universell åtgärd till många barnföräldrar innebär att stöd kan erbjudas på bred front – Utan personella insatser av kommunernas medarbetare. För kommunen kan detta skapa en rad interna, systematiska fördelar.
Här är en fördjupning av hur detta kan påverkar kommunens interna arbete, ekonomi och organisation:
1. På sikt: Minskning av tunga socialtjänstinsatser
När stöd avdramatiseras och finns lätt tillgängligt för många, kan små problem fångas upp innan de växer till kriser.
- Ekonomisk lättnad: Kommunen kan, på sikt vid systematisk och kraftfullt användande av föräldramentorer i ett tidigt skede minska kostsamma placeringar (såsom HVB-hem eller SIS-institutioner) och resurskrävande utredningar enligt LSS eller Sol. Tidiga insatser är det viktiga.
- Proaktiv budgetering: Resurser och medel kan, när konceptet har implementerats och ”trimmats in”, flyttas från reaktiva ”brandkårsutryckningar” till planerade, hälsofrämjande insatser.
2. Avlastning och synergieffekter för skola och förskola
Barns hemförhållanden speglas för många i deras skolvardag. Genom att stärka föräldrarna i hemmet via tidiga insatser kan kommunens pedagogiska personal avlastas.
- Mindre administration: Lärare och rektorer behöver, på sikt och beroende på hur mycket kommunen satsar på detta mentorkoncept, lägga mindre tid på konflikthantering, orosanmälningar och akuta krisklasser.
- Bättre studiero: Tryggare barn i hemmet leder till lugnare klassrum, vilket i sin tur minskar kostnader för elevhälsan och behovet av resursstöd. Tidiga insatser förebygger.
- Ökad måluppfyllelse: Tidiga insatser främjar att barn lättare klarar skolgången, fungerar i samhället, minskar framtida utanförskap osv.
3. Effektivare resursutnyttjande och minskad ”snöbollseffekt”
Universella insatser fungerar som en intern sorteringsmekanism för kommunens verksamheter.
- Kompletterar, och samverkar med, alla andra förebyggande insatser: När föräldern deltagit i kommunernas utbildninagr så kan en föräldramentor medverka till att teorier omvandlas till ett utvecklat föräldraskap. Men det även vara tvärtom; Man får stöd av en mentor som i sin tur att föräldern vä’ljer att komplettera genom att medverka i en utbildning.
- Träffsäkra remisser: Föräldramentorerna kan hjälpa familjer att hitta rätt i det kommunala systemet tidigt. Det gör att familjer hamnar hos rätt instans (t.ex. BUP eller familjerådgivningen) direkt, istället för att vandra runt mellan olika köer.
- Minskad sjukfrånvaro: När föräldrar mår bättre minskar sjukskrivningar, vilket har en positiv effekt både för familjer, näringsliv och sammhället i stort.
4. Brutna silos och stärkt internt samarbete
Ett universellt mentorprogram som detta kan locka fram ett tätare samarbete mellan kommunens olika förvaltningar (socialtjänst, utbildning och kultur/fritid).
- Gemensam målbild: Det skapar ett gemensamt ”bild” kring behoven av tidiga insatser och kan hjälpa till att bryta ner de organisatoriska stuprör som ibland kan uppstå och därmed hindra effektivt arbete.
- Datadriven utveckling: Genom att mentorer möter en bred representation av kommunens invånare – och löpande rapporterar om det stöd de ger – får kommunledningen en unik, tidig signal om vilka generella behov och trender som rör sig bland barnfamiljerna.
5. Stärkt arbetsmiljö för kommunalanställda
Den interna effekten på personalnivå kan bli högst påtaglig. Att behöva lägga tid på, mer eller mindre, akuta kriser skapar en hög stress som riskerar leda till en onödigt hög personalomsättning inom socialtjänst och skola. Att överföra delar av det förebyggande på mentorer främjar arbetsmiljön:
- Friskare personal: När det akuta trycket minskar förbättras arbetsmiljön för socialsekreterare och pedagoger m.fl. som är rustade för att hantera de mer komplexa uppgifterna.
- Attraktiv arbetsgivare: En kommun som ligger i framkant med framgångsrika, förebyggande koncept blir mer attraktiv att arbeta för, vilket underlättar kompetensförsörjningen.
Utvecklingen av modulen för certifieringen i plattformen för de som vill bli mentorer pågår just nu. Denna process inkluderar dialoger med kommuner som vill engagera sig i hur , i detalj, den ska fungera och vad den ska innehålla.
Det är tänkt att det ska finnas grundlägganmde, för alla kommuner, gemensamma delar men även ”kommununika” inslag (eftersom kommunerna kan ha olika förutsättningar, krav och önskemål).
Planeringsunderlag/Utvecklingsdirektiv:
Övergripande: Pedagogisk struktur som blandar teori med reflektion. Och som hanterar det administrativa releterat till certifieringen (inklusive säkerhet/beslutsunderlag utifrån kommunens perspektiv).
Sätt att lära ut, sätt att följa upp:
- Kunskapsfrågor (Självrättande)
- Reflektionsfrågor (Öppna svar); Moralfrågor (välja sant skriva text)
- Tidsspärrar
Kapitel (utkast):
- Formalia & ramverk
- Att vara Certfierad FöräldraMentor; Uppdragsbeskrivning
- Etiska riktlinjer, Avrapportering, Avtal, försäkring & ersättning osv.
- Tystnadsplikt och orosanmälan
- Att vara Certfierad FöräldraMentor; Uppdragsbeskrivning
- Förberedelser Kunskap – Att lära sig och läsa på om
- Barns utveckling & behov, grundläggande förståelse för de åldrar/områden man ska arbeta med.
- Informationskällor; Se Länk, lyssna på SR/UR Fatta familjen och Föräldraskap. Med mera.
- Kommunens (den aktuella) hemsida; Hitta, ha läst, ha förstått – kunna tipsa
- Samhällets stödnätverk: Relevant kunskap om vad t ex socialtjänst, BUP och skola har för ansvar
- Grundläggande samtalsmetodik
- Kommunikation/Dialog
- Konflikthantering
- Självkännedom & Bemötande
- Värdegrund: Att möta föräldrar utan dömande, oavsett kulturell bakgrund eller livssituation.
- Eget föräldraskap: Reflektion kring egna erfarenheter så att man inte projicerar sina egna lösningar på andra
- Värdegrund: Att möta föräldrar utan dömande, oavsett kulturell bakgrund eller livssituation.
- Certifiering, utnämning – Fysiskt möte med komunen (förslagsvis i samband med första uppdraget som föräldramentor)
- Digitalt
- Fysiskt
- Överlämna registerutdrag (och referenser?)
- Ingå överenskommelser (”skriva på”); Sekretess/tystnadsplikt, villkor för timanställning osv.

Fyren, det fasta riktmärket i stormen – Stabilitet
Att vara förälder kan ibland kännas som att navigera på ett öppet, stormigt hav utan kompass. Det är lätt att känna sig vilsen bland råd från BVC, sociala medier och egna tvivel.
- Fyren flyttar sig inte. Den står stadigt på berget oavsett hur höga vågorna är. Föräldramentorn är den stabila, erfarna närvaron som inte svänger i humör eller åsikt, och som inte dömer. Kommunen vill, genom att tillhandahålla föräldramentorer, erbjuda stabilitet när annat snurrar och gungar.
Fyren, med ljuset som guidar, men inte styr – Autonomi
En fyr seglar inte skeppet åt kaptenen. Den kliver inte ombord och tar över rodret.
- Detta är kärnan i mentorskapet. Dialogen med mentorn (det vita ljuset, i mörkret, som fyren sänder ut) är tänkt att vara som lotsar föräldern om vilken riktning det kan vara lämpligt att färdas, men det är den unga föräldern (kaptenen) som fortfarande styr sitt eget liv och sitt eget föräldraskap. Ljuset i mörkret ska ge den oerfarna/mindre erfarna föräldern sikten – insikten – som krävs för att bygga upp sitt eget självförtroende och fatta egna, trygga beslut. Nu och för framtiden.
Goda samtal. Genomtänkta beslut. Varmt föräldraskap.
Fyren, förebyggande skydd mot grundstötning – Proaktivitet
Fyrens primära uppgift är inte att rädda sjunkande skepp – det är livbåtarnas uppgift (vilket i kommunen motsvarar socialtjänstens akuta interventioner). Fyrens uppgift är medverka till att skeppet aldrig går på grund.
- För kommunen är föräldramentorer en proaktiv och förebyggande insats. Genom att lysa upp de dolda skären – såsom isolering, stress, eller brist på nätverk – hjälper mentorna de yngre, mindre erfarna, föräldrana att navigera förbi faror innan kriser uppstår.
Det är tänkt att vara ett smidigt, flexibelt och långsiktigt sätt att stärka föräldern, föräldrarna – och därmed givetvis hela familjen.
Fyren, ger hopp och trygghet i mörkret – Närvaro
När natten är som mörkast är det vita ljuset från en fyr något bland det vackraste en sjöfarare kan se. Det betyder att man är på rätt väg och att följer en beprövad farled.
- Alla föräldrar kan, från tid till annan, uppleva en ensamhet och rädsla för att göra fel. Att veta att det finns en certifierad mentor – ett tänt vitt ljus i kommunens regi – är tänkt att skapa en fundamental trygghetskänsla. Det ska signalera att ”vi ser dig, vi vet att det är mörkt just nu, men vi är här och resonerar med dig så att det blir enklare att välja rätt väg”.
FöräldraMentorer Sverige AB
- Kontakt:
- info@foraldramentorer.se
- Företaget: 08-15 50 00
- VD: Hans Johansson, hans.johansson@foraldramentorer.se, 0707 – 77 06 34
- Org.nr: 559581-6314
- Bankgiro: 5268-3604
Vi är mycket intresserad av just dina åsikter, idéer, frågor osv. eftersom de kan hjälpa oss att utvecklar konceptet FöräldraMentorer och dämed komma föräldrar, mentorer och kommuner tillgodo! Skriv! Ring!

Behovet som blev ett frö till idé – och som nu växt till en komplett teknisk plattform för kommuner som vill erbjuda unga föräldrar lokala erfarna mentorer – började med ett kort samtal på en buss med en förskollärare med en grupp barn.
Det resonerades kort om att i ett tidigt skede kunna ana, och ibland veta, vilka barn och familjer som skulle kunna behöva lite extrastöd från samhällets sida. Och om det, per automatik, erbjöds eller inte…

Konceptet FörtäldraMentor tog form: Det handlar om att ”återanvända” all den erfarenhet som många äldre i kommunen besitter. Vi avser de som har ”utflugna barn”, har arbetet med barn och ungdomar med flera. Och de är många! Och om att dela ut den erfarenheten till unga föräldrar. Kort sagt; Återanvändning av de äldres erfarenheter! Återvinning!
Samtidigt som idén med att hjälpa kommunen med att bjuda in och matcha fram lämpliga mentorer växte insåg vi innebörden av den nya socialtjänstlagen. Och det ekonomiska stöd för förebyggande universellt stöd som regeringen via MFoF, dvs Myndigheten för Familjerätt och Föräldraskapsstöd tillhandahåller. Idén blev ett företag med en komplett teknisk plattform för kommuner som vill stärka föräldrarollen med lokala certifiertade mentorer.
Plattformen hanterar certifieringen av de som vill bli mentorer, publiceringen av de certifierade mentorerna, föräldrarnas behov av att matcha fram en mentor med passande bakgrund, kommunens administration av mentorerna, föräldrarna, matchningarna, statistik, underlag för ersättning till mentorerna osv.
Unga behöver stöd, erfarna kan ge stöd, kommunerna vill ge stöd, MFOF fördelar ut medel som kan vara hävstången/som ska vara gnistan – Mentorerna är kraften. FöräldraMentorer Sverige vill förenkla för alla ovan nämnda.
Miljoner och åter miljoner äldre personer har genom årtusenden hjälp de unga föräldrarna ”i byn”. Nu gör vi på gammalt väl beprövat sätt – och då med hjälp av ett specialutvecklöat IT-plattform.

Med en förhoppning om ett positivt samarbete!
Hälningar Hans Johansson med kollegor
Socialtjänstlag (2025:400) – Sveriges Riksdag
Om nya socialtjänstlagen, Kunskapsguiden – Socialstyrelsen
Föräldraskapsstöd – Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd
Poddserie: Småprat om stora frågor – Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd
Statsbidrag för förstärkt föräldraskapsstöd – Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd
En nationell strategi för ett stärkt föräldraskapsstöd – Regeringskansliet/Socialdepartementet
En socialtjänst i förändring – Socialstyrelsen
Länsstyrelserna stödjer föräldraskapsstödsarbetet – Länstyrelserna
Föräldraskapsstöd, Rikshandboken i barnhälsovård – SKR/Inera
(Listan byggs successivt på.)