En ny kraft i det förebyggande arbetet – Föräldramentorer

En livs levande sparringparter, en personlig rådgivare, ett helt eget bollplank – Vi erbjuder kommuner en färdig struktur för att, på ett smidigt, sätt anlita erfarna medmänniskor att bistå de som behöver en egen stöttande föräldramentor!

Med den kompletta IT-plattformen FöräldraMentorer kan kommuner mobilisera de i kommunen som har de erfarenheter som många barnföräldrar kan värdesätta att få ta del av.

Med rätt mentorer som får rätt stöttning av sin kommun kan förebyggande insatser göras avseende NPF, kring integration och när det gäller kriminalitet!

Finansiering har ni som kommun klar: Insatsen kan finansieras via statsbidrag från Myndigheten för familjerätt och föräldraskap (MFoF), för förstärkt föräldraskapsstöd. Något som de flesta kommuner valt att rekvirera.

Här blir kommunen dirigenten som mobiliserar medborgarnas egna erfarenheter att stötta alla barnföräldrar. Via plattformen FöräldraMentorer certifieras mentorer, föräldrar väljer själva sin sparringpartner – och kommunen fastställer uppdraget. Ni som kommun får full statistik över behov och resultat i realtid – samtidigt som ni avlastar den egna organisationen, den specialiserade socialtjänsten och möter kraven i den nya socialtjänstlagen 2025. Läs mer på MFoF.

Att erbjuda föräldramentorer som en universell åtgärd till många barnföräldrar innebär att stöd kan erbjudas på bred front – Utan personella insatser av kommunernas medarbetare. För kommunen kan detta skapa en rad interna, systematiska fördelar.

Här är en fördjupning av hur detta kan påverkar kommunens interna arbete, ekonomi och organisation:

På sikt: Minskning av tunga socialtjänstinsatser

När stöd avdramatiseras och finns lätt tillgängligt för många, kan små problem fångas upp innan de växer till kriser.

  • Ekonomisk lättnad: Kommunen kan, på sikt vid systematisk och kraftfullt användande av föräldramentorer i ett tidigt skede minska kostsamma placeringar (såsom HVB-hem eller SIS-institutioner) och resurskrävande utredningar enligt LSS eller Sol. Tidiga insatser är det viktiga
  • Proaktiv budgetering: Resurser och medel kan, när konceptet har implementerats och ”trimmats in”, flyttas från reaktiva ”brandkårsutryckningar” till planerade, hälsofrämjande insatser.

Avlastning och synergieffekter för skola och förskola

Barns hemförhållanden speglas för många i deras skolvardag. Genom att stärka föräldrarna i hemmet via tidiga insatser kan kommunens pedagogiska personal avlastas.

  • Mindre administration: Lärare och rektorer behöver, på sikt och beroende på hur mycket kommunen satsar på detta mentorkoncept, lägga mindre tid på konflikthantering, orosanmälningar och akuta krisklasser.
  • Bättre studiero: Tryggare barn i hemmet leder till lugnare klassrum, vilket i sin tur minskar kostnader för elevhälsan och behovet av resursstöd. Tidiga insatser förebygger.
  • Ökad måluppfyllelse: Tidiga insatser främjar att barn lättare klarar skolgången, fungerar i samhället, minskar framtida utanförskap osv.

Effektivare resursutnyttjande och minskad ”snöbollseffekt”

Universella insatser fungerar som en intern sorteringsmekanism för kommunens verksamheter.

  • Kompletterar, och samverkar med, alla andra förebyggande insatser: När föräldern deltagit i kommunernas utbildninagr så kan en föräldramentor medverka till att teorier omvandlas till ett utvecklat föräldraskap. Men det även vara tvärtom; Man får stöd av en mentor som i sin tur att föräldern vä’ljer att komplettera genom att medverka i en utbildning.
  • Träffsäkra remisser: Föräldramentorerna kan hjälpa familjer att hitta rätt i det kommunala systemet tidigt. Det gör att familjer hamnar hos rätt instans (t.ex. BUP eller familjerådgivningen) direkt, istället för att vandra runt mellan olika köer.
  • Minskad sjukfrånvaro: När föräldrar mår bättre minskar sjukskrivningar, vilket har en positiv effekt både för familjer, näringsliv och sammhället i stort.

Brutna silos och stärkt internt samarbete

Ett universellt mentorprogram som detta kan locka fram ett tätare samarbete mellan kommunens olika förvaltningar (socialtjänst, utbildning och kultur/fritid).

Gemensam målbild: Det skapar ett gemensamt ”bild” kring behoven av tidiga insatser och kan hjälpa till att bryta ner de organisatoriska stuprör som ibland kan uppstå och därmed hindra effektivt arbete. Datadriven utveckling: Genom att mentorer möter en bred representation av kommunens invånare – och löpande rapporterar om det stöd de ger – får kommunledningen en unik, tidig signal om vilka generella behov och trender som rör sig bland barnfamiljerna.

5. Stärkt arbetsmiljö för kommunalanställda Den interna effekten på personalnivå kan bli högst påtaglig. Att behöva lägga tid på, mer eller mindre, akuta kriser skapar en hög stress som riskerar leda till en onödigt hög personalomsättning inom socialtjänst och skola. Att överföra delar av det förebyggande på mentorer främjar arbetsmiljön:

Friskare personal: När det akuta trycket minskar förbättras arbetsmiljön för socialsekreterare och pedagoger m.fl. som är rustade för att hantera de mer komplexa uppgifterna. Attraktiv arbetsgivare: En kommun som ligger i framkant med framgångsrika, förebyggande koncept blir mer attraktiv att arbeta för, vilket underlättar kompetensförsörjningen.

Är det angeläget med ett universellt stöd och preventiva insatser i just er kommun? Efterfråga mer information!